tisdag, februari 07, 2006

Werther, my ass!

Jag tror jag vill ha en guldstjärna
för att bryta samman nu,
30000 volt, smörjda pannlober,
aj! i mitt trasiga relä.
Jag ser en lögn,
ett hål, en knut i själen
jag inte kan reda ut.
Jag ser ni ser att jag ser,
hej, jag går faktiskt sönder här,
det är jag som lever, inte ni
och inte tobakstanterna på Kungsbingon
som också kolar snart.
Det var ditt fel
och jag förlåter dig inte,
hur känns det nu,
svider lite grann, va,
men det är för ditt eget bästa,
det är för din skull detta sker.
Snälla, klistra fast dekalerna snart,
täck hela skiten med stjärnor och hjärtan,
glitter i rosa, guld och silver,
och gråt något då,
eller kostar det för mycket,
”Får inte anstränga tårkanalerna idag,
har hyrt en film ikväll,
burmesiska kvinnor i tre generationer,
otroligt stark”, inte alls,
tror inte det, du.
Ta min lögn istället,
plocka upp den,
gör den din,
den borde inte ligga här och skräpa.